|
|
|
|
|
Kyrkomötet
Kyrkolivsutskottets betänkande
2006:5
|
|
|
|
Kvalitetsledningssystem
|
|
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2006:23, Kvalitetsledningssystem. Utskottet betonar kvalitetsutveckling som angelägen inom Svenska kyrkan och är positivt till det kvalitets-utvecklingsverktyg, Kyrkans Q, som utvecklats av Församlingsförbundet. Utskottet före-språkar dock inte att Svenska kyrkan inför och driver ett centralt ledningssystem. Med anledning av att det redan finns användbara verktyg för kvalitetsutveckling utarbetade för Svenska kyrkans sammanhang föreslår utskottet avslag på motionen. Budgetutskottet har beretts möjlighet att yttra sig över ärendet. Deras yttrande bifogas som bilaga 1 till detta betänkande.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att avslå motion 2006:23.
Redogörelse för ärendet
Motionen
Motion 2006:23 av Kerstin Larsson, Kvalitetsledningssystem
Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna att införa ett kvalitetsledningssystem inom Svenska kyrkan.
Andra utskott
Budgetutskottet anser att förslaget till beslut i motion 2006:23 går att förena med föreslagen inriktning i Mål och rambudgetskrivelsen. Däremot anser inte utskottet att förslaget moti-verar en utökad kostnadsram. Utskottet menar därför att Kyrkolivsutskottet vid ett bifall till motionen bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Utskottet
Bakgrund
Kvalitetsledningssystem
Ett ledningssystem för kvalitet är ett verksamhetssystem som omfattar alla aktiviteter i en organisation med påverkan på produkternas eller tjänsternas kvalitet. Det finns fasta rutiner för verksamheten som dokumenteras i en kvalitetsmanual och systemet säkerställs genom organisationens internrevision. Ett företag som väljer att följa en standard för sitt kvalitetsledningssystem kan anlita ett certifieringsorgan för de återkommande externa revisionerna av systemet. Ett ledningssystem för kvalitet ger en grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete av organisationens arbete. Det pågår ett intensivt arbete runt om i världen med att skapa standarder på olika områden. Swedish Standards Institute, SIS, är en medlemsbaserad ideell förening som deltar och påverkar utvecklingen och samarbetar med de europeiska och globala nätverken i framtagandet av olika standarder. SIS har de senaste fem åren tagit fram över 6 000 standarder som gäller internationellt. ISO, som är utvecklat av näringslivet, är ett av de kvalitetsledningssystem där SIS är medlemmar och som lär vara den mest kända av de kvalitetsledningssystem som används i dag. Mest bekanta är kanske standarderna ISO 9000, som gäller kvalitet och ISO 14000 som handlar om miljö. I Sverige bedrivs arbetet med ISO 9000-serien av SIS projektgrupp för kvalitetsledning.
Alla de modeller för systematisk verksamhetsutveckling som finns har samma förebilder och liknar i mycket varandra. En annan modell som ursprungligen riktar sig till statliga myndigheter är Common Assessment Framework, CAF, där även SIS deltar i utvecklingen.
Kvalitetsutvecklingsarbete i Svenska kyrkan
Ett kvalitetsledningssystem som Svenska kyrkan har i dag är Svenska kyrkans miljödiplomering med förebilder i Agenda 21-arbetet för den som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor och göra ett konkret arbete som bidrar till en utveckling som är ekologisk, socialt och ekonomiskt hållbar. Miljödiplomeringsmodellen följer i princip samma arbetsmodell som ISO 14001, men skiljer sig på några väsentliga punkter genom att det är utarbetat som stöd för Svenska kyrkans församlingar. Det som gör Svenska kyrkans modell unik är att drivkraften är en teologisk övertygelse och att systemet bygger på en pedagogisk struktur där samtal och reflektion ger en bred förankring i arbetet. Det är ett etablerat ledningssystem inom Svenska kyrkan som används och utvecklas med stöd från den nationella nivån. I stiften bidrar också Sensus Studieförbund och Församlingsförbundet till det lokala miljöarbetet där en del är miljöcertifieringen.
Det kvalitetsutvecklingsarbete som drivs från nationell nivå i konfirmandarbetet sedan januari 2006 härstammar ursprungligen från Karlstad stift och är en form av kvalitetsledning som utvecklas där mätningar, checklistor, analyser och ett förbättringsarbete ingår i arbetet. Till det projektet finns i dag elva stift anslutna. För närvarande ingår inte något diplomeringssystem i detta utvecklingsarbete och är därför inte att betrakta som något kvalitetsledningssystem, även om projektet kan komma att bidra stort till kvaliteten i Svenska kyrkans konfirmandarbete.
Kyrkans Q
Kyrkans Q är ett kvalitetsutvecklingsverktyg till stöd för församlingens ledning att tillsammans med sina medarbetare utveckla arbetsmiljön och församlingsverksamheten. Det är utvecklat och drivs av Församlingsförbundet och innehåller samma bärande grundstenar och struktur som övriga kvalitetsutvecklingsverktyg som finns i näringsliv, skola, landsting och kommun. Svenska institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, och dess verktyg har utgjort grund när Kyrkans Q har arbetats fram och arbetet bedrivs på licens av SIQ. Verktyget är unikt eftersom det är anpassat för och skapat av församlingar i Svenska kyrkan för att bättre nå de mål och utveckla den verksamhet som finns. Under arbetets gång uppmanas man att använda församlingsinstruktionen som en integrerad del i processen vilket bidrar till att göra Kyrkans Q än mer integrerad i Svenska kyrkans arbete. I korthet finns det fem steg i Kyrkans Q, faser som man systematiskt går igenom i tur och ordning. Det första steget är inledningsarbetet där både förtroendevalda och anställda medverkar och gör avgränsningar och fastställer ambitionsnivån. Det andra steget handlar om att få en överblick över förutsättningarna för församlingsarbete och synliggöra de värderingar som finns samt komma överens om en gemensam grundhållning för församlingens arbete. Den tredje fasen handlar om verksamhetsbeskrivning och benämning av mål och strategi. Den fjärde fasen handlar om utvärdering där styrkor och förbättringsmöjligheter ska värderas. I steg fem, den sista fasen, handlar det om att göra en förbättringsplanering och prioritering. Det ingår inget certifieringssystem i instrumentet.
Genom hela Kyrkans Q finns ”det goda samtalet” som grund. Olika perspektiv och erfarenheter bidrar i en självvärdering till arbetet med att synliggöra det välfungerande för att lära av detta, likaväl som att synliggöra det ickefungerande. Genom att delta kan man upptäcka styrkor och förbättringsmöjligheter och tillsammans lägga upp en plan för de ambitioner som finns. Församlingsförbundet menar att om resultaten och behoven blir klargjorda kan det underlätta både för anställda och förtroendevalda i deras olika funktioner.
I fysisk mening är Kyrkans Q ett metodmaterial och en arbetsbok som guidar steg för steg. Kapitlen i materialet kallas strategisk planering, insamling och hantering av faktauppgifter, verkställande ledning, medarbetarnas utveckling, verksamhetens processer, verksamhetens resultat samt församlingen i fokus.
Församlingsförbundet erbjuder utbildning och fortbildning i Kyrkans Q, likaså erbjuds handledning. Det finns dessutom ett tiotal utbildade Q-pedagoger med god kännedom om kyrkan och kvalitetsutveckling som kan fungera handledare. För att delta i Kyrkans Q behövs förutom materialet utbildning. Det rekommenderas att minst två personer från församlingen deltar i en tvådagars utbildning.
Det finns stora likheter mellan Kyrkans Q och Svenska kyrkans miljödiplomering genom att de utgår ifrån Svenska kyrkans kontext och att de bygger på en pedagogisk struktur där reflektion och samtal ger en bred förankring och delaktighet i arbetet till skillnad från andra kvalitetsledningssysten utvecklade av näringslivet. Kyrkans Q är prioriterat inom Församlingsförbundet och verktyget utvecklas fortlöpande.
Kyrkomötets tidigare behandling
I Kyrkostyrelsens mål- och rambudgetskrivelse, KsSkr 2003:1, för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2004–2006 framgår det i bilaga 1 att Kyrkostyrelsen inte prioriterar ett parallellt arbete med kvalitetssäkring av kyrkans verksamhet förrän arbetet med Kyrkans Q gett resultat och erfarenhet. Församlingsförbundets arbete med kvalitetsutveckling av kyrkans verksamhet hade vid den tidpunkten kommit så långt att det fanns ett handledningsmaterial och att praktiska erfarenheter börjat byggas upp.
Det har i nuläget inte gjorts någon övergripande utvärdering av Kyrkans Q. Församlingsförbundet har däremot genom ett engagemang i Europeisk Socialfond, ESS, fått möjlighet att utvärdera de väsentliga instrumenten i materialet. Ett fyrtiotal församlingar ingår i utvärderingen och de har arbetat med en förkortad och förenklad version. Det är Församlingsförbundet som beställt utvärderingen som beräknas vara klar i början på oktober 2006. Sammanlagt är det ett 100-tal församlingar som har använt eller använder Kyrkans Q i Svenska kyrkan.
Överväganden
Utskottet anser liksom motionären att Svenska kyrkan bör arbeta med systematisk kvalitetsutveckling på alla nivåer inom Svenska kyrkan. Frågan är inte minst viktig då arbetsmiljön i Svenska kyrkan behöver förbättras.
Utskottet har tagit del av en utförlig information angående Kyrkans Q och ställer sig positiv till detta kvalitetsutvecklingsverktyg. Utskottet ser det som värdefullt att Kyrkans Q utvecklats speciellt för Svenska kyrkan i motsats till flera andra ledningssystem som kommer från tillverkningsindustrin. Svenska kyrkans verksamhet är idéburen och det är därför inte i första hand meningsfullt att kvantifiera verksamheten. För närvarande genomför Församlingsförbundet en utvärdering av Kyrkans Q och utskottet ser fram emot resultatet. Utskottet uppskattar att Församlingsförbundet fortsätter att utveckla systemet och att man informerar vidare om denna möjlighet så att alla församlingar får kunskap om detta. Utskottet vill påpeka att det är nödvändigt att avsätta tillräckligt med tid för att få en hållbar och meningsfull verksamhetsutveckling, vilket också betonas i allt kvalitetsutvecklingsarbete
Det finns många positiva aspekter på att Svenska kyrkan använder sig av samma kvalitetsutvecklingsverktyg över hela landet och på alla nivåer. Samtidigt måste initiativet komma från den lokala församlingen och utskottet förespråkar därför inte att Svenska kyrkan ska införa ett system som ska drivas centralt. Stiften har en naturlig roll i att stödja församlingarna i deras kvalitetsutveckling. Av dessa anledningar föreslår utskottet avslag på motion 2006:23.
Uppsala den 28 september 2006
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Vanja Björsson
Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Mary Österström, Birgitta Lindén, Rolf Forslin, Johan Lothigius, Hans Ulfvebrand, Åsa Ek, Ann-Sofie Persson, Olof Kjellström, Elisabet Nilsson, Lena Petersson, Roland Johansson, Michael Martinson, Kerstin Zetterberg och Terence Hongslo
Biskop Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.
Bilaga 1
|
|
|
|
Kyrkomötet
Budgetutskottets yttrande
2006:6y
|
|
|
|
Kvalitetsledningssystem
|
|
|
Till Kyrkolivsutskottet
Budgetutskottet har getts tillfälle att yttra sig över motionen 2006:23 Kvalitetsledningssystem.
Enligt Kyrkomötets arbetsordning skall Budgetutskottets yttrande inhämtas i ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån. Budgetutskottet yttrar sig över de konsekvenser för inriktningen som förslaget i ärendet innebär antingen direkt genom nya målformuleringar eller arbetsuppgifter för den nationella nivån eller indirekt genom krav på nya resurser eller på omfördelning av resurser för arbetet.
När det gäller inriktningen på arbetet bedömer utskottet bara om förslaget till beslut innebär att arbetet därmed skall bedrivas med en annan inriktning än den som föreslås i Mål- och rambudgetskrivelsen. Utskottet tar inte ställning till i vilken utsträckning ett förslag innebär ett bättre sätt att nå uppsatta mål eller angiven inriktning. Den bedömningen anser Budgetutskottet att Kyrkolivsutskottet måste göra i sitt betänkande.
När det gäller resurser för verksamhet på den nationella nivån gör Budgetutskottet den samlade bedömningen att Kyrkomötet inte bör medge den nationella nivån ytterligare resurser för att bedriva verksamhet utöver nu föreslagna kostnads- och planeringsramar. Detta med tanke på den ekonomiska utvecklingen som kan antas gälla för kyrkan i stort och också med tanke på de mycket stora ekonomiska problem som många församlingar redan drabbats av eller står inför. Utskottet menar därför att det inte är lämpligt att ge Kyrkostyrelsen nya uppdrag som innebär krav på en utökad kostnadsram.
När det gäller förslaget i motion 2006:23 anser utskottet att förslagen till beslut går att förena med föreslagen inriktning i Mål- och rambudgetskrivelsen. Budgetutskottet anser däremot inte att förslaget motiverar en utökad kostnadsram och menar därför att Kyrkolivsutskottet, vid ett bifall till motionen, i sitt betänkande därför bör ge Kyrkostyrelsen vägledning i hur resurser för ett verkställande kan frigöras genom förändringar i nu föreslagen verksamhet.
Budgetutskottet vill fästa Kyrkolivsutskottets uppmärksamhet på att ett beslut om införande av ett ledningssystem för en verksamhet lämpligen bör fattas av dem som är ansvariga för ledningen av verksamheten, i församlingars och samfälligheters fall är detta kyrkorådet respektive kyrkonämnden, i stiften är det stiftsstyrelsen.
Uppsala den 28 september 2006
På Budgetutskottets vägnar
Marianne Kronberg
Närvarande: Marianne Kronberg, ordförande, Monica Lago, Lars Starkerud, Mats Johansson Flygg, Britas Lennart Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Sven Esplund, Thomas Jönsson, Stefan Jonäng, Mats Lindblad, Ulla Samuelsson, Ulla Dahlberg, Bertil Persson, Gustav Thorstensson och Ingemar Karlén.
Biskop Esbjörn Hagberg har deltagit i utskottets överläggningar.   
|
